Klimatrapport

Den produceras mestadels från vår anläggning på Dåva med avfall och biobränsle och i samma veva produceras el. Verksamheten genererar utsläpp i form av bland annat koldioxid. En fråga vi kan ställa oss är hur Umeå skulle sett ut om inte fjärrvärmen fanns. Vilka uppvärmningsalternativ skulle vara vanligast? Hur skulle klimatpåverkan se ut då? Vad skulle hända med avfallet om inte vi behandlade det och vad blir klimatkonsekvenserna av detta? Umeå Energi har låtit konsultföretaget Profu räknat på det. Resultatet? Jo, om Umeå värmdes upp med andra alternativ som bergvärme och värmepumpar skulle utsläppen av klimatgaser öka cirka 2 gånger. Det beror bland annat på ett ökat elberoende som vintertid ger höga utsläpp per använd kilowattimma.

Visst vore det bättre om vi inte eldade avfallet utan istället återvann materialen? Jo, självklart. Men allt är inte konstruerat eller av den kvalitet som krävs för att återvinnas som nytt material. Papper funkar bra, även glas och metall. Det som inte funkar, det är det vi energiåtervinner. Ska vi öka mängden material som kan återvinnas måste det konstrueras på ett sätt som gör det möjligt. Hur fungerar det med en sprucken gammal plasthink eller trasiga gummistövlar? Vilka system finns för att återvinna dessa? Plast är mestadels ett material som framställs från fossil olja och bidrar till växthuseffekten när det förbränns. I dag kan ca 65 % av den plast som samlas in inte återvinnas utan går till energiåtervinning.

Eller det vi förr kallade för soptipp. Ett sätt som ur klimatsynpunkt faktiskt är sämre än avfallsförbränning på grund av det metanläckage som sker. Om Umeå Energi valde bort avfall som bränsle och istället övergick till rena biobränslen skulle våra skorstensutsläpp minska. Bra? Jo, men problemet kvarstår. Avfallet försvinner inte bara för att vi väljer att inte elda det. Var tar det vägen? Jo, de 160 000 ton avfall vi behandlar per år går till andra anläggningar i Sverige. I Sverige importerar vi brännbart avfall från främst Storbritannien, avfall som annars skulle hamna på deponi. Konsekvensen är att svenska anläggningar skulle minska importen med 160 000 ton och att samma mängd avfall skulle hamna på deponier. Och klimatpåverkan från systemet i stort skulle öka.

Summerar vi hur klimatpåverkan skulle se ut om inte Umeå Energi fanns skulle nära två gånger så mycket klimatpåverkande gaser släppas ut. Det är 193 200 ton koldioxidekvivalenter. Lika mycket som om alla Umeåbor lät bilen stå i 1,3 år eller två resor tur och retur till Paris för alla umeåbor. Om man ekonomiskt skulle värdera Umeå Energis bidrag till minskad klimatpåverkan med hjälp av den svenska koldioxidskatten så motsvarar de minskade utsläppen under 2021 ett värde på ca 232 miljoner kronor. Det är inte så lite, det!