Nu kommer elbilarna!
Under 2021 utgjorde laddbara bilar 45% av nyregistreringarna i Sverige. Andelen laddbara bilar i Umeå var vid årsskiftet 2021–22 knappt 5%, men väntas redan 2030 ha växt till ca 50%. Samma år väntas ca 90% av nybilsförsäljningen bestå av rena elbilar.
Ta nästa steg i den fossilfria omställningen – förbered för laddboxar
Vill ni installera laddboxar för fordonsladdning i er förening? En del av frågorna behöver ni som förening besluta om själva. Leverantörer av laddutrustning kan hjälpa till att besvara andra. Här tipsar vi om några saker som är bra att tänka på:
Hur ska kostnaderna för installation och el fördelas mellan förening och användare?
Ska alla parkeringsplatser utrustas på en gång eller ska det vara ett begränsat antal?
Ska laddplatserna vara samlade eller ska de som vill ha laddning på ”sin” plats få det?
Finns el till parkeringsplatserna idag för vilken effekt är i så fall den installationen dimensionerad?
Ska laddboxarna vara enfas eller trefas?
Finns utrymme i befintligt elnätsabonnemang för att ta ut större effekt - och i så fall hur mycket?
Behövs utrustning för att laddning av enskilda bilar automatiskt styrs ner eller stängs för att mätarsäkringen (huvudsäkringen) inte ska överbelastas, så kallad lastbalansering?
Vid installation av ett flertal laddboxar rekommenderar vi utrustning med möjlighet till lastbalansering som säkerställer att ni inte överskrider mätarsäkringarnas kapacitet.
Vid installation av enstaka laddboxar med utrymme för användning inom nuvarande elinstallation och mätarsäkring är laststyrning inte nödvändigt.
Glöm inte att se över om det finns bidrag att söka!
Effektbehov vid olika antal laddplatser:
En fråga som ofta är svår att besvara är hur stor mätarsäkring som behövs för ett större antal laddplatser. Ett sätt, förutsatt att lastbalansering används, kan vara att räkna på hur mycket energi som i genomsnitt behövs per bil vilket illustreras i exemplen nedan:
Räkneexempel
Den genomsnittliga körsträckan för boende i Umeå tätort är ca 35 km/dag. En genomsnittlig elbil förbrukar ca 2,5–3 kWh elektrisk energi per körd mil vintertid.
Många bilar har angiven förbrukning som ligger en bra bit under 2 kWh, men vi räknar med förluster som uppstår i laddningen och en viss energiåtgång för att värma kupé och batterier på samma sätt som att en bil med förbränningsmotor har högre förbrukning på vintern.
Omvandling av effekt i kW till strömstyrka i ampere gör man genom division med 0,69 (trefas) eller 0,23 (enfas).
Räkna med att huvuddelen av bilarna är parkerade och kan laddas under 10 timmar nattetid.
Exempel 25 platser:
25* 3kWh/mil*3,5 mil/10 h = 26,25 kW/0,69 = 38 Ampere.
(Närmaste större servissäkringsstorlek är 50 A.)
Exempel 50 platser:
50* 3kWh/mil*3,5 mil/10 h = 51,5 kW/0,69 = 76 Ampere.
( Närmaste större servissäkringsstorlek är 80 A.)
Elnätets kapacitet och laddning nattetid
Ska laddplatserna ligga under samma anslutning som bostadshusen kan ni som förening ha i åtanke att elförbrukningen för flerbostadshus vanligen är mycket låg nattetid. I många fall går det att strömförsörja ganska många laddplatser med befintlig mätarsäkring om det finns ett system för lastbalansering som säkerställer att maximal strömstyrka inte överskrids. Ofta kan det ske helt utan att användarna märker någon skillnad.
Eftersom de flesta laddar sina bilar nattetid och några kanske inte har kört alls vissa dagar finns det normalt gott om tillgänglig effekt för snabbare laddning för det fåtal som behöver det. Detta gäller både dagtid och för de som någon gång kanske kört betydligt längre än genomsnittet och behöver ladda på högre effekt under natten. Laddning nattetid är också fördelaktigt eftersom det hjälper till att jämna ut belastningen i elnätet över dygnet.
Att elektrifiera de sektorer i samhället som idag släpper ut mycket koldioxid, som transporter och industrier, är en av nyckelfaktorerna för att klara omställningen till ett hållbart och resurseffektivt samhälle. Det kräver dock en kraftigt ökad tillgång på fossilfri el, upp till en fördubbling till 2050 enligt vissa prognoser, och därmed även stora investeringar för att förstärka elnätet.
Kapacitetsbrist i elnätet är en relativt ny företeelse i Sverige. Norra Sverige har hittills inte haft lika omfattande utmaningar när det gäller kapacitetsbrist som södra Sverige. Med den tillväxt vi ser i Umeå kommun och den elektrifiering som sker i samhället är det sannolikt att även vi i norr tidvis kommer att närma oss gränsen för vad elnätet klarar av. Genom att hålla nere toppeffekten genom lastbalansering och i huvudsak ladda nattetid när elnätet vanligtvis är lågt belastat hjälper man till att minimera behovet av att förstärka elnätet. Detta minskar inte bara de totala samhällskostnaderna för energiomställningen utan innebär även att vi kan hålla våra anslutnings- och abonnemangspriser så låga som möjligt.
Dessutom är priset på el ofta avsevärt lägre på natten än på dagen, så har föreningen ett timprisavtal kan det finnas pengar att spara.