Fjärrvärme är fantastiskt för miljön | Fjärrvärmens samspel med miljön | Värme | Umeå Energi
Fjärrvärme är bra för miljön

Fjärrvärme är fantastiskt för miljön

Om inte Umeå Energi fanns skulle nära tre gånger så mycket klimatpåverkande gaser släppas ut. Det är 335 200 ton koldioxidekvivalenter. Lika mycket som om alla Umeåbor lät bilen stå i 2,7 år eller två resor tur och retur till Gran Canaria för alla umeåbor. Det är siffror som det oberoende konsultföretaget Profu har kommit fram till i sin undersökning. Profu har även studerat kundens val utifrån de fyra alternativen fjärrvärme, bergvärmepump, luft-/vattenvärmepump samt pelletspanna. Fokus har varit kundens kostnader och kundens påverkan på utsläppen av växthusgaser.

I Umeå värms ca 80 % av lokalytorna upp med fjärrvärme

Den produceras mestadels från vår anläggning på Dåva med avfall och biobränsle och i samma veva produceras el. Verksamheten genererar utsläpp i form av bland annat koldioxid. En fråga vi kan ställa oss är hur Umeå skulle sett ut om inte fjärrvärmen fanns. Vilka uppvärmningsalternativ skulle vara vanligast? Hur skulle klimatpåverkan se ut då? Vad skulle hända med avfallet om inte vi behandlade det och vad blir klimatkonsekvenserna av detta? Umeå Energi har låtit konsultföretaget Profu räknat på det. Resultatet? Jo, om Umeå värmdes upp med andra alternativ som bergvärme och värmepumpar skulle utsläppen av klimatgaser öka 2,7 gånger. Det beror på ett ökat elberoende som vintertid ger höga utsläpp per använd kilowattimma.

Men jag som har grön el, tänker kanske många?

Grön el är det bästa valet när det kommer till just el - men i ett större systemperspektiv sker utsläppen fast just du inte ser dem. Lite dystert men vi kan också se valet av grön el som ett sätt att utöva konsumentinflytande och visa att vi konsumenter vill ha förnybar el.

Avfall då?

Visst vore det bättre om vi inte eldade avfallet utan istället återvann materialen? Jo, självklart. Men allt är inte konstruerat eller av den kvalitet som krävs för att återvinnas som nytt material. Papper funkar bra, även glas och metall. Det som inte funkar, det är det vi energiåtervinner. Ska vi öka mängden material som kan återvinnas måste det konstrueras på ett sätt som gör det möjligt. Hur fungerar det med en sprucken gammal plasthink eller trasiga gummistövlar? Vilka system finns för att återvinna dessa? Plast är mestadels ett material som framställs från fossil olja och bidrar till växthuseffekten när det förbränns. I dag kan ca 60 % av den plast som samlas in inte återvinnas utan går till energiåtervinning.

Alternativet till förbränning är deponi

Eller det vi förr kallade för soptipp. Ett sätt som ur klimatsynpunkt faktiskt är sämre än avfallsförbränning på grund av det metanläckage som sker. Om Umeå Energi valde bort avfall som bränsle och istället övergick till rena biobränslen skulle våra skorstensutsläpp minska. Bra? Jo, men problemet kvarstår. Avfallet försvinner inte bara för att vi väljer att inte elda det. Var tar det vägen? Jo, de 160 000 ton avfall vi behandlar per år går till andra anläggningar i Sverige. I Sverige importerar vi brännbart avfall från främst Storbritannien, avfall som annars skulle hamna på deponi. Konsekvensen är att svenska anläggningar skulle minska importen med 160 000 ton och att samma mängd avfall skulle hamna på deponier. Och klimatpåverkan från systemet i stort skulle öka.

Sammanfattning

Summerar vi hur klimatpåverkan skulle se ut om inte Umeå Energi fanns skulle nära tre gånger så mycket klimatpåverkande gaser släppas ut. Det är 335 200 ton koldioxidekvivalenter. Lika mycket som om alla Umeåbor lät bilen stå i 2,7 år eller två resor tur och retur till Gran Canaria för alla umeåbor. Om man ekonomiskt skulle värdera Umeå Energis bidrag till minskad klimatpåverkan med hjälp av den svenska koldioxidskatten så motsvarar de minskade utsläppen under 2018 ett värde på ca 375 miljoner kronor. Det är inte så lite, det!

Läs Profus Klimatbokslutsrapport 2018

FAKTA

Profu (Projektinriktad forskning och utveckling i Göteborg AB) är ett oberoende konsultföretag som arbetar med energi-, avfalls- och miljöfrågor. Företaget bildades 1987 som ett "groddföretag" till Energiteknik på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg och har fortfarande ett nära samarbete med Chalmers. Profus kunder finns framför allt bland energiföretag, kommuner och myndigheter i Sverige. Företaget har också genomfört ett antal internationella projekt för Nordiska Ministerrådet, IEA och EU.

Fjärrvärme är Sveriges vanligaste uppvärmningsform när det gäller flerbostadshus och lokaler. Åttio procent av bostadsuppvärmningen i landet kommer från fjärrvärme, enligt statistik från Energimarknadsinspektionen. I Umeå är kraftvärmeverket på Dåva fjärrvärmens hjärta. Där tar Umeå Energi till vara sådant som annars skulle gå till spillo, som avfall från hushållen och rester från skogsavverkning i regionen. På Dåva produceras även grön el. 

Läs mer om fjärrvärme från Umeå Energi