Så började det
År 1887 gifte sig ingenjör John Fredrik Luth från Stockholm med Euphrosyne Selma Helena Grafström från Umeå. Det sägs att brudgummen en stor del av kvällen pratade elektricitet med en av gästerna, borgmästare Rothoff. När Rothoff dör 1891 testamenterar han 67.000 kr till ett ångkraftverk enligt förslag från firma Luth & Rosén. Året efter står en ångkraftstation klar vid Rådhusparken, och staden lyses upp av 36 bågljuslampor och 250 glödlampor för belysning i rådhuset och kyrkan.
Efterfrågan på inomhusbelysning ökar och man bygger 1899 vattenkraftverket Klabböle kraftstation i Baggböle/Klabböle fors. Ström för belysning kostar då 40 öre/kWh (kilowattimme), och man inför ett rabattsystem för att locka till sig storförbrukare.
I takt med den ökade industrialiseringen ökar behovet av el: Egil Unander-Scharin planerar 1910 att starta ett träsliperi och behöver "minst 1.000 hästkrafter". Det leder till man beslutar bygga ut Klabböle kraftstation. 1911 beslutar stadsfullmäktige att tillsätta Umeå stads Elektricitetsverk - det som idag är Umeå Energi.
Åren runt världskrigen
1916-1917
Holmsund AB bygger Baggböle kraftstation. Praktiskt taget allt producerad ström går via högspänningslinje till Holmsunds cellulosafabrik i Obbola.
1922
Omläggning av stadens lågspänningsnät till jordkabelnät påbörjas. Nätet läggs som ett nät för belysning och ett för kraft.
1924-26
Norrfors kraftstation byggs av statliga Vattenfall. Umeå Stads Elektricitetsverk har tillförsäkrat sig 20 procent av den effekt som kommer att produceras i framtiden.
1926
Elektricitetsverket propagerar för elektrisk kokning och går ut med ett erbjudande till alla kunder: "Elektrisk kokutrustning med dubbelplatta och bakugn" för 125 kr på avbetalning.
1932
Tillbyggnad av Klabböle kraftstation med ett nytt aggregat.
1938
Husmorsföreningen håller i samråd med den norrländska kraftverken en kurs i elektrisk matlagning. Detta får stor genomslagskraft: Under året nyansluts elektriska hushållsapparater med en gemensam effekt på 681 kW - en ökning med 13 procent under ett år.
Efterkrigstiden
1945-1951
Spänningsomläggning från 110-220 volt genomförs hos ca 5000 kunder i dryga 1500 fastigheter. Elmontörer drar om ledningarna i alla hus.
1947
Baggböle kraftstation övertas av Elektricitetsverket.
1951
Elverket flyttar från Moritzska gården till det nya huset vid Tegsbrons norra strand. Invid står den gula byggnad som i folkmun kallas Smörasken. Besöksadressen är densamma än idag: Storgatan 34, Umeå.
1958
I december stoppas driften vid Klabböle kraftstation för gott, då Stornorrfors kraftstation - ägd av Vattenfall - tagit över produktion och distribution av elkraft. Sedan tidigare hade Elverket tillförsäkrat sig 20 procent av producerad effekt. Elverksstyrelsen beslutar att den äldsta delen av kraftstationen i Klabböle ska bli ett unikt kraftverksmuseum.
Sextio-, sjuttio- och åttiotalet - miljöfrågorna gör entré
1964
Stadsfullmäktige i Umeå beslutar att bilda ett bolag som ska driva en sopförbränningsanläggning: Värmeverket på Ålidhem. Bakom tillkomsten finns ett behov att lösa ett växande avfallsproblem och ökade luftföroreningar p g a det stora antalet enskilda oljepannor i staden. Året efter bildas AB Umeå Värmeverk.
1968-1970
Ålidhemsverket byggs och börjar leverera värme. 1974 kommer oljekrisen, som gör att efterfrågan på elvärme och fjärrvärme ökar.
1972
Elverket går över från 40 kV till 130 kV. En ny ledning dras från Stornorrfors.
1981
Elverket och Värmeverket förenas till ett kommunalt aktiebolag med namnet AB Umeå Energiverk.
Dagens Umeå Energi - nytänkande och trygghet
1986
Namnbyte till Umeå Energi AB. Ackumulatortanken vid Ålidhemsanläggningen byggs för att nyttja fjärrvärmen effektivare.
1992
Beslut om att nyttja spillvärme från SCA i Obbola. Spillvärmen ersätter olja.
1994
Varumärket UmeNet registreras. Året efter, 1995, börjar man bygga ett optofiberbaserat bredbandsnät: stadsnätet UmeNet.
2000
Dåva kraftvärmeverk invigs - en av världens mest energieffektiva och miljöanpassade anläggningar med avfall som huvudsakligt bränsle.
2005
Styrelsen för Umeå Energi AB fattar beslut om att bygga ytterligare en produktionsenhet vid Dåva kraftvärmeverk i Umeå: Dåva 2. Investeringen uppgår till ca 900 Mkr.
Nutid
Umeå Energi är idag ett energi- och kommunikationsföretag och producerar, distribuerar och säljer energi till ca 54 000 privat- och företagskunder. Vi erbjuder miljöanpassad fjärrvärme och fjärrkyla för gott inomhusklimat, samt prisvärd el och telefoni över hela landet. Umeå Energi är också ett framgångsrikt bredbandsföretag. Vi äger det optiska fibernätet UmeNet som gjort Umeå till en av världens mest uppkopplade städer.
Umeå Energi är delägare i Etek och i Sekab, som båda verkar i den för framtiden viktiga etanolsektorn, samt i telekomoperatören Citylink och bredbandstjänsteleverantören T3.
- Källor:
- Elektriciteten i Västerbotten 100 år. En jubileumsskrift från Umeå Energi AB/Elkraft och kraftverk. Umeå Energi/Tidskriften Västerbotten, Umeå, 1992.
Umeå stads historia 1888-1972, Olofsson. Umeå kommunfullmäktige, Umeå, 1972.