Energispartips

Uppvärmning och husets konstruktion

Värmeläckage

Frost på husfasaden på vintern visar tydligt var värmen försvinner ut genom väggen.

På taket kan du titta på snötäcket, och på istappar längs takfoten. Mycket is och/eller lite snö kan tyda på värmeläckage.

Snö på tak har förstås även med vindarna att göra.

Istappar på norra sidan när det inte varit töväder är ett tecken på värmeläckage.   Istappar på hus. Foto: Marcel Berkelder.

Ventilation

Fläktstyrd ventilation kan du kontrollera genom att hålla ett A4-papper mot donen. Ett frånluftdon i ett fläktventilations-system ska kunna suga fast ett A4-papper.

Spegeln i badrummet ska vara imfri en halvtimme efter att du duschat. Annars är ventilationen inte tillräcklig. I så fall sätt in en badrumsfläkt med hygrostat-styrning. En sådan ventilerar ut fukt och går endast när det behövs.

Kondens på fönster

Kondens på insidan fönstren kan tyda på för dålig ventilation eller för täta fönster. Prova att ta bort ett par decimeter tätningslist i överkanten av ett fönster. Se om det blir bättre.

Kondens på fönster – framförallt mellan fönster – behöver inte vara något farligt. Det kan bero på vind som skapar ett undertryck ute och övertryck på insidan av en yttervägg. Tryckskillnaden gör att inomhusluft pressas ut och vattenånga kondenseras mot det kalla glaset.

Men notera: när vindförhållandena ändras ska kondens mellan fönstren försvinna. Om den inte försvinner, kan det råda övertryck inomhus. Det kan leda till allvarliga fuktskador i vindbjälklag och väggar. Lösningen är att man gör det svårare för luft att komma in i huset (täta), men lättare för luft att lämna huset, t.ex genom en extra fläkt i badrummet eller en bättre köksfläkt.

Radiatorer

Har ditt hus vattenburet system kan du, när det är –5 till – 10°C ute, kontrollera radiatorerna. De ska kännas varma i överkant och betydligt svalare i underkant. Då är husets värmesystem injusterat så att radiatorerna ger lagom värme.

Vedpanna/oljepanna

Röken från en vedpanna är vit när du börjar elda och fram till en timme efter uppstart. Därefter ska röken inte synas.
Är röken grå eller svart är pannans verkningsgrad lägre än 55 procent. Det betyder att man måste elda uppemot 50 procent mer ved än i en modern vedanläggning. Sommartid ska du bara se en svag luftdallring ovanför skorstenen.

En oljepanna ska bara ge vit rök. Är röken grå/svart är brännaren felaktigt inställd och förbrukar onödigt mycket olja. En oljepanna skall 2005 inte alls ge någon rök, oljeeldning är för privatpersoner det dyraste sättet att värma bostaden, det är också den uppvärmning som bidrar mest till växthuseffekten och global uppvärmning.

En jämförelse: Umeå Energis moderna, värmeproducerande anläggning Dåva kraftvärmeverk är byggd för att klara en verkningsgrad på 99 procent. Det betyder att anläggningen kan ta vara på hela 99 procent av energiinnehållet i bränslet (främst sorterat avfall och restprodukter från skogsindustrin). Den "rök" du ser lämna den 100 meter höga skorstenen består främst av vattenånga.

Sunt förnuft räcker långt

Med händer, ögon och några enkla verktyg kommer du rätt långt med att upptäcka saker som inte står rätt till. Det behövs inte alltid dyra mätinstrument, sunt förnuft är bra i många fall.

 

Spara energi: Ditt hus

Ingångsvärden (februari 2006): El totalpris inkl alla rörliga avgifter 95 öre/kWh.

Så mycket har olika uppvärmningsformer ökat i pris:
Uppvärmning+varmvatten kostar, exklusive investeringskostnader:
ca 22 500 kr/år för en villa med el eller olja (ökning 12,5% jämfört med 2005).
ca 25 000 kr/år för olja (ökning 25% jämfört med 2005).
ca 13 750 kr/år för en villa med fjärrvärme (ökning 3% jämfört  med 2005)        
                   
Hushållsel kostar ca 6500 kr/år. Säkringsavgift tillkommer, den kan variera beroende på hur stor huvudsäkring du har (16 A, 20 A osv).

Temperatur

Försök ha 20°C i huset på dagen, 18°C på natten. För varje grad varmare du har i huset ökar uppvärmningskostnaden med 5 procent, eller normalt 650-1250 kr/år.

Sänk temperaturen i utrymmen som inte används. Det räcker med 14-15°. Men stäng inte ventilationen helt – den ska vara lite öppen.

Tilläggsisolera/täta

Tilläggsisolera vinden med minst 35 cm isolering (motsvarar 100 cm sågspån). Det kan du tjäna igen på 3-5 år.

Tilläggsisolera fönster. Treglasfönster med lågemissionskikt ger, i en villa på 120 m² med tvåglasfönster i snitt, en besparing på ca 3500 kWh/år, 2100-4000 kr/år. Det ger dessutom bättre komfort inomhus.

Täta dörrar och fönster med silikonlister. Det kostar ca 1000 kr, men sparar 1000-2000 kr/år.

Tilläggsisolera gamla ytterdörrar, källardörrar och altan-/balkongdörrar. Det sänker uppvärmningskostnaderna och ger bättre komfort.

Har du källare med endast betong i ytterväggen kan du spara upp till 5000 kWh/år genom en utvändig tilläggsisolering med cellplast (50 mm). Kostnaden för material är ca 300 kr/m² och besparingen upp till 300 kr/m², år.

Ventilation

Snåla inte med ventilation. Tecken på dålig ventilation kan vara imma på fönster, instängd lukt och fuktfläckar. Uteluften ska komma in i huset, helst på flera ställen och utan att du upplever drag.

I hus med självdrag kan man sätta in termiska tilluftsdon (friskluftsdon). De stänger när det blir kallare än –7°C ute. Självdrag ökar ju kallare det är ute – då ökar också dina uppvärmningskostnader.

I hus med frånluftsventilation ska ett A4-papper sugas fast på frånluftsdonet. Se till att uteluft kan komma in på sådana ställen att det inte besvärar dig.

I hus med s k FTX (från- och tilluft med värmeåtervinning) ska växlaren rengöras minst en gång per år. Filter skall kontrolleras och vid behov rengöras 2 ggr per år. Det säkrar funktion och energieffektivitet.

Vädra ska du göra snabbt (15–30 min) och med korsdrag. Ett fönster eller en balkongdörr som står öppen under vintern gör att termostatventiler öppnar. Det ökar energianvändningen i onödan och ger risk för frysskador.

I hus där man byter från uppvärmning med bränsle (ved, olja med mera) till värme utan förbränning i panna (värmepump, elpanna med mera) kan ventilationen genom skorstenen bli sämre. Skorstenen blir nämligen kallare. Var uppmärksam! Öka ventilationen med hjälp av badrumsfläkt (ar). Kör köksfläkten oftare och längre om du misstänker för dålig ventilation.

Varmvatten

Duscha istället för att bada. En dusch kostar ca 5 kronor, ett bad ca 10 kronor. Om du duschar/badar 200 gånger på ett år, blir det runt 1100 kr per år för duscharna eller 2200 kr per år för baden. Den summan får du sedan multiplicera med antalet medlemmar i familjen.

Montera ett snålspolande munstycke i duschen. Med ett gammalt duschhandtag kan en 5 minuters dusch vara lika dyr som en 15 minuters dusch med ett effektivt duschmunstycke.

Byt trasiga packningar i kranar. Se till att toalettstolen inte står och rinner. En droppande kallvattenkran kostar 250 kr per år – en varmvattenkran som droppar kostar 1000 kr per år. Ett läckage med en svag stråle under ett helt år kostar 2500 för kallvatten och 9500 kr för varmvatten.

Tvätt/disk

Tvätta alltid med full maskin. Då utnyttjas varmvatten och tvättmedel på bästa sätt. Överdosera inte!

Tvätta vid lägsta möjliga temperatur. Dagens tvättmedel är effektiva även vid lägre temperaturer.

Om du har möjlighet – torka din tvätt utomhus. Om du använder tumlare, använd kondenstumlare i stället för torkskåp. Torktumlare med värmepump är ännu effektivare.

En diskmaskin är energieffektivare än handdisk med sköljning under rinnande vatten. Diska alltid med full maskin.

Belysning/hushållsel

Släck belysning i de rum där ingen vistas.

Skaffa lågenergilampor. En utelampa som du vill ha på när det är mörkt ska vara en bra lågenergilampa. Men notera att olika lågenergilampor är olika bra. Tester av vilka som är bra och mindre bra, har bl.a gjorts av tidningen Råd & Rön.

Sätt skymningsreläer och rörelsedetektorer på utelamporna.

Skaffa timer eller en förgreningsdosa med brytare till sådana lampor och utrustningar som kan stängas av under längre perioder.

Stäng av elektriska apparater från standby-läge. Det ökar apparatens livslängd och sparar pengar – kan vara upp emot 500 kr per år och hushåll.

Skaffa förgreningsdosa med strömbrytare till datorn. Här brukar det finnas många adaptrar som drar ström även när datorn inte används.

En normal dator drar ca 175 W i snitt under ett pass. Lämnar man på datorn resten av tiden och den aktiverar lågenergiläge drar den ca 60-80 Watt.
I viloläge drar den 20-40 W. Slår man av med strömbrytare på förgreningsdosan drar den 0 Watt.

Antar man att man använder hemdatorn i snitt 4 h per dag blir årskostnaderna:
700 kr/år i fall man bara lämnar på, men ändå har automatisk energisparläge.
450 kr/år med viloläge utan strömbrytare.
240 kr/år om man har grendosa och slår av strömmen.

Observera att många idag har 2 eller 3 hemdatorer, det kan skilja upp till 1400 kr/år per familj beroende på hur medveten man är. Dessutom minskar en rätt använd grendosa risken för brand, åskskador och ökar elektronikkomponenters livslängd.

Vitvaror

Kontrollera temperaturen i kyl och frys. Varje grad lägre är –18°C i en frys ökar energianvändningen med ca 5 procent. Om du har –22°C i frysen ger det 20 procent högre elbehov för frysen! (Men notera att frysen inte heller får ha högre temperatur än -18°C på "varmaste" stället. Maten i frysen kan bli dålig om temperaturen är för hög.)

Se till att luft kan cirkulera bakom kyl och frys. Rengör det svarta gallret minst 1 gång per år.

Ställ gärna frysen i ett svalt utrymme. Då kommer dess värme till nytta och frysen kräver mindre energi. Men notera att frysen inte ska stå i ett helt ouppvärmt utrymme, för då kan kompressorn skadas.

Fryst mat som ska lagas till läggs med fördel i kylskåpet dagen före. Då nyttjar du frysens energi i kylen.

Låt mat som ska kylas eller frysas svalna av ordentligt och snabbt i ett kallvattenbad. Sedan kan du placera maten i kylen eller frysen.

Nyttja klimatkyla för att kyla av och förvara mat, t ex i en låda utomhus. Den kokta julskinkan kan du t ex kyla genom att ställa ut grytan på balkongen.

Sätt locket på kastrullen när du kokar mat.

Kastrullbotten skall vara lika stor som spisplattan du använder. Dessutom ska kastrullbotten vara plan.

Använd bara spisfläkten när det behövs. Den trycker ut ca 2 kWh varmluft per timme.

En vattenkokare kan man tjäna igen på ett par månader. Att värma tevatten på spisen kostar mer än dubbelt så mycket än i en vattenkokare.